Ordlista
Begrepp från kriskommunikation, tydligt förklarade
Definitioner av nyckelbegrepp inom kriskommunikation och CrisisRadar-plattformen: CRASSU-metoden, drabbadecirkelanalys, GRIP-nivåer, zonering och mer.
Metoder
- CRASSU-metodik
- Ett strukturerat tillvägagångssätt för kriskommunikation inom CrisisRadar-plattformen. CRASSU är ett akronym för sex successiva tankesteg som tillsammans bildar ett krismeddelande: Kontext (den faktiska situationen — vad, var, när, hur allvarligt), Roll (från vilken position kommunikationen sker — kommun, säkerhetsregion, vårdinstitution, företag), Aktion (handlingsperspektivet för mottagaren — vad måste han eller hon NU göra eller undvika), Steg (faserna och ordningen — inledande meddelande, uppföljningsuppdatering, avslutning), Stil (tonen anpassad till målgrupp och tillfälle — faktaorienterad och koncis i den akuta fasen, empatisk i efterförloppet), och Utdata (den slutliga kanalen och formatet — NL-Alert, sociala medier, pressmeddelande, webbplatsbanner). Metoden säkerställer att varje meddelande först ordnar fakta och talesperson innan ton och kanal väljs, vilket gör krishändelserna konsekventa och målgruppsanpassade.
- Analys av drabbade kretsar
-
En metod där målgrupper under en kris grupperas i koncentriska cirklar runt incidenten, från direkt drabbade till den bredare allmänheten. Varje cirkel får ett eget budskap, kanal och frekvens. I det nederländska fältet även känt som "betrokkenencirkel" eller "ui van betrokkenheid"; internationellt beskrivet som "Affected Circles". Metoden har nederländska vetenskapliga rötter och stöds av CrisisRadar i plattformen för att snabbare identifiera målgrupper runt en incident.
Vetenskaplig bakgrund: Jong, Van Assouw, Strating & Dückers (2026) — Journal of Crisis & Risk Communication
- Intressentmappning
- Identifiering och kategorisering av alla intressenter vid en kris (interna medarbetare, ledning, press, boende, kedjepartners, tillsynsmyndigheter) inklusive deras informationsbehov, föredragna kanal och svarstid.
Nederländsk samordning
- GRIP 1
- Gecoördineerde Regionale Incidentbestrijdings-Procedure nivå 1: källbekämpning och första mottagning. Operativ ledare styr, endast källområde. Kommunikationen förblir lokal/operativ.
- GRIP 2
- GRIP-nivå 2: det finns också ett påverkansområde utanför den direkta källan, med flera räddningstjänster samordnade av ett Commando Plaats Incident (CoPI) och Regionaal Operationeel Team (ROT). Administrativ samordning på kommunal nivå.
- GRIP 3
- GRIP-nivå 3: hot mot välbefinnandet hos (stora grupper av) medborgare i en kommun. Borgmästaren är överbefälhavare, det kommunala policyteamet samlas. Offentlig kommunikation blir strukturell.
- GRIP 4
- GRIP-nivå 4: incident som överskrider kommungränsen inom en säkerhetsregion. Säkerhetsregionens ordförande samordnar, Regionalt Policyteam (RBT) är aktivt. Kriskommunikation till flera kommuner samtidigt.
- GRIP 5
- GRIP-nivå 5: incidenten överstiger gränserna för säkerhetsregioner, överregional samordning krävs. Kräver effektiv interregional kommunikation och ett enhetligt budskap till allmänheten.
- Räddningsregion
- Förlängt lokalt förvaltningssamarbete mellan svenska kommuner inom brandskydd, medicinsk räddningstjänst, katastrofhantering och krishantering. Nederländerna har 25 räddningsregioner.
- Kriskommunikationsteam (CCT)
- Multidisciplinärt team ansvarigt för kommunikation med allmänheten under en kris. Består vanligtvis av en talesperson, kommunikationsrådgivare, omvärldsanalytiker, innehållsproducent och kontaktperson med operativ ledning. Arbetar under ledning av policiteamet.
Zonering & område
- Källområde
- Det geografiska område direkt runt incidentens källa där faran uppstår (t.ex. brinnande byggnad, läckande ledning). Här agerar brandkår/polis direkt.
- Påverkansområde
- Området utanför källan där konsekvenserna av incidenten märks (rökpelare, tryckvåg, evakuering, störning). Allmänhetskommunikationen är här primärt inriktad på handlingsvägledning.
- Het zone
- Vid incidenter med farliga ämnen: område med direkt exponering, tillgängligt enbart för specialutrustad räddningspersonal. Kommunikation: strikt operationell.
- Varm zon
- Vid incidenter med farliga ämnen: övergångszon mellan het och kall zon, plats för dekontaminering och triage. Publikkontakt börjar här.
- Cold zone
- Vid incidenter med farliga ämnen: säker zon för ledning, mottagning av offer, mediaplats och publikpresentation.
Kommunikationsstrategi
- Målgruppsspecifik kommunikation
- Budskapsanpassning där samma faktasituation formuleras olika per mottagare. Exempel: direkt drabbade får handlingsvägledning, press får bakgrund och källhänvisning, närboende får lugn och stödinformation.
- Publicering på flera plattformar
- Samtidig utrullning av ett krismeddelande över flera kanaler (NL-Alert, kommunwebbplats, X/Twitter, Facebook, pressrelease, SMS, e-post) med plattformsspecifik anpassning av ton, längd och format. Begränsar informationsvakuum och spekulation.
- Realtidsövervakning
- Kontinuerlig genomsökning av nyhetskällor, sociala medier och RSS-flöden under en kris för att direkt detektera sentiment, rykten och faktiska händelseutvecklingar. Input till nästa kommunikationscykel.
- Handlingsperspektiv
- Konkret instruktion om vad mottagaren NU ska eller kan göra: ta skydd inomhus, stäng fönster, undvik området, ring 112 endast vid nödsituation. Kärnan i effektiv kriskommunikation till allmänheten.
Compliance & integritet
- GDPR-efterlevnad vid kris
- Skyldighet att även under en krissituation behandla personuppgifter proportionellt och ändamålsenligt (General Data Protection Regulation / GDPR). Kriskommunikation får dela identifierande information om offer enbart under strikta förutsättningar.
- Integritetsfokuserad AI-behandling
- AI-modeller körs lokalt i nederlandska datacenter, ingen export av in-/utdata till tredjeland. Indata från krisrapporter används inte för modellträning.